<<              >>
 

Kontakt »

Föreläsare/ handledare » 

Referenser »

Ledarskap »

Företagsamhet   "Ta sig församhet" »

Mentorsamtal »

Föräldraskap »

Skolakuten »

Friskvård »

Mental träning »

Kost »

Tester »

Andra Chansen »

Idrottsskador »

Svenska hälsobänken »

Nyheteter    

Företagsamt lärande

Kompetensutveckling i företagsamt lärande syftar till att utveckla kunskaper om och i företagsamt lärande.   

Tanken bakom satsningen var/är att elevernas kunskaper utvecklas med hjälp av att många olika

perspektiv/arenor kan användas för lärandet och för att skapa en meningsfull skola. Med meningsfullhet

menas i detta sammanhang att eleven via samverkan med det omgivande samhället i sitt skolarbete ”ser”

och upplever utvecklandet av nya kunskaper i arbetslivet. Det innebär således såsom Bengt Molander

uttrycker det att ”kunskap i handling” utvecklas.

 

Företagsamt lärande är ett pedagogiskt förhållningssätt som innebär att skapa lärandesituationer som utgår

från mening, förståelse och sammanhang, så kallad meningsskapande undervisning. Ett sätt att göra detta

är att vända sig utåt i samhället för att få in nya idéer och perspektiv. Detta kan illustreras med hjälp av

denna översiktsbild, ”Arena för lärande”.

 

 

 

                                                                             Figur 1. Arena för lärande, Andreas Juhl, 2007

 

Denna ”lökmodell” beskriver hur vi kan betrakta barnets/elevens/studentens arena för lärande. Modellen beskriver, vilket är viktigt, att skolan är en av många arenor för lärande.

 

I centrum sätts barnet/eleven. Skolan med dess väggar och personal utgör ramen för verksamheten och har till uppgift att bidra till barn och ungdomars maximala utveckling. Vägen till kunskap är olika för oss alla och utvecklingen sker på många olika sätt (Sandström, När olikhet föder likhet). Modellens närvärld visar att det finns många potentiella arenor för lärande utanför skolan. Skolan har i denna modell placerats som en tänkbar arena för lärande, en viktig sådan naturligtvis och därför ligger också skolan nära barnet i modellen, men är ändå bara en av flera arenor för lärandet. Konsekvenserna för undervisningen utifrån denna tankemodell blir att läraren tillsammans med sina medarbetare, andra

lärare och eleverna, hela tiden kommer att söka efter nya meningsfulla lärandemöjligheter i olika miljöer.

Idet företagsamma lärandet samverkar skolan med det omgivandet samhället och på det sättet får barnet/eleven svar på frågor om hur de olika skolämnena fungerar ute i samhället, i ”verkligheten”. Företagsamt lärande innebär en öppen skola, som på olika sätt samarbetar med ”Arenan för lärande” och medvetandegör de yttre och inre påverkansfaktorerna på barnens livsvärld och undervisningen knyts samman med övriga samhället.

 

Syftet med införandet av företagsamt lärande är att förändra arbetssätt och arbetsformer i skolan. Undervisningen blir mer intressant om lärarna tillsammans med eleverna planerar vad som ska göras och därmed blir skolan meningsfull. När skolan är meningsfull ökar motivationen. En motiverad elev tycker att det är roligt att gå i skolan och lär sig därför mer. En annan viktig motivationsfaktor är att överföra ansvaret för lärandet från läraren till eleven vilket är en av grundbultarna i det företagsamma lärandet. I förhållningssättet ligger att läraren fungerar som en handledare och stöd i elevernas kunskapsutveckling istället för läraren som förmedlare av kunskap. Därmed inte sagt att förmedlingspedagogik inte kan vara bra, utan snarare handlare det om hur, på vilket sätt förmedlandet av kunskaper går till, dvs. om kunskapsförmedlingen relaterar till elevernas livsvärld.

Nedan följer ett par modeller som förtydligar det teoretiska resonemanget bakom metodvalet av det företagsamma lärandet.

 

Från                                                                           Till

Traditionell kunskapssyn                                    Utvecklingsinriktad kunskapssyn

Kunskap som produkt                                                 Kunskap som process

Kunskap är generell och objektiv                               Kunskap är situationsbunden och relativ

Teori och praktik är väsenskilda och åtskilda             Teori och praktik förutsätter varandra

Kunskap är neutral                                                     Kunskap är värdeberoende

Kunskap som avbildning                                             Kunskap som konstruktion

Återgivande                                                               Nyskapande

 

Traditionell lärandeprocess                               Utvecklingsinriktad lärandeprocess

Ytinriktat lärande                                                        Djupinriktat lärande

Anpassningsinriktat lärande                                       Utvecklingsinriktat lärande

Memorering av fakta                                                  Förståelse

Yttre motivation                                                         Inre motivation

Teoretiska fakta som grund                                       Tidigare erfarenhet och fakta som grund

Passiv studeranderoll                                                 Aktiv studeranderoll

Examination som kontroll                                            Examination som inlärning

Mycket stoff, ytlig kunskap                                        Begränsat stoff, djupare förståelse

Enskilt lärande                                                            Lärande i samverkan med andra

Reflektion, skild från handling                                    Kunskap i handling genom reflektion

 

Traditionell lärarroll                                            Utvecklingsinriktad lärarroll

Förmedla kunskaper                                                  Handleda studeranden

Bestämma arbetssätt                                                Erbjuda val mellan varierande arbetssätt

Föräldrar – barn kommunikation                               Vuxen – vuxen kommunikation

Utforma detaljerade instuderingsuppgifter              Uppmuntra till ansvar för lärandet

 

                                                                        Modell: Donald Schön, The reflective practioner

 

Även nästa modell av Madsén och Johannison visar på förskjutningen om vem som har ansvaret för lärandet och vilka metoder som bör användas.

 

 

 

                                                                Madsén, Johannison, Aha! Företagsamt lärande

 

Modellerna visar på ett tydligt sätt hur en förskjutning har gjorts från var ansvaret för lärandet ligger till hur det bör gå till för att nå dit. Denna förskjutning betyder inte att ansvaret för lärandet har flyttats från läraren till eleven. Eleven, den lärande har alltid ett eget ansvar att lära sig. Förskjutningen handlar istället om vilken roll läraren har i en undervisningssituation och vilket ansvar densamma har. I Madséns och Johannisons modell kallas företagsamt lärande för entreprenörsskolning vilket i praktiken står för det företagsamma lärandet. Huvudspåren i båda modellerna är likartade. Elevens motivation bottnar i egna drivkrafter, sammanhängande processer, dvs. helhet betonas som betydelsefullt för förståelse.

 

En annan mycket viktig aspekt av det företagsamma lärandet som även betonas i ovan modeller är olikheten som en tillgång för lärandet vilket jag kommer att ge ett exempel på nedan i hur en uppgift kan formuleras. Båda uppgifterna är lämpliga att använda för år 4-6 i grundskolan. Uppgifterna analyseras med hjälp av nedan frågeställningar samt de fyra f: en i läroplanen, fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse samt;

 

-         Vilket lärande skapar uppgiften?

-         Vilka studiestrategier behövs/belönas?

-         Vad krävs av dig som lärare?

 

Exempel 1. En traditionell arbetsuppgift

Du ska lära dig så mycket du kan om fågeln örnen!

 

·        Vilka typer av örnar finns det i Sverige?

·        Berätta om en av örnarna, gärna om vad den äter, hur stor den är och var den finns i Sverige.

·        Rita också en bild så att vi får se hur den ser ut.

Du ska skriva minst en halv sida innan du får lämna in uppgiften.

 

 

Exempel 2. En företagsam arbetsuppgift

Den här uppgiften handlar om fåglar!

 

·        Du är en örn! Hur ser en vecka ut i ditt liv?

 

Analys av uppgift 1

Vilket lärande skapar uppgiften?

Lärandet styrs helt av läraren. Läraren bestämmer vad som skall läras in och hur det ska gå till. Lärandet består främst i att leta efter fakta utifrån givna förutsättningar, ytinlärning prioriteras. Frågan innebär vidare stor förutsägbarhet. Den ställs till 25 elever och ger i stort sett ett gemensamt svar tillbaka. Fördelen för läraren är förutsägbarheten och enkelheten i kontrollen av elevernas svar på uppgiften.

 

Vilka studiestrategier behövs/belönas?

Eleven anmodas av läraren att leta efter fakta och att skriva en viss mäng text. Studiestrategin är tydligt utpekad vilket gör uppgiften relativt lättlöst för eleven. Att finna det rätta svaret utifrån lärarens uppfattning om vad som är viktigt belönas. Egna teorier och kreativitet belönas inte.

 

Vad krävs av dig som lärare?

Av läraren krävs en introduktion till uppgiften och viss förmedling av faktakunskaper till eleverna. Därefter kan eleverna självständigt lösa uppgiften med läraren som stöd om var informationen kan hittas och hur den bör värderas. Lärarens primära uppgift blir att hjälpa eleverna att finna den nödvändiga informationen. Kontrollen av elevernas kunskapsutveckling består i att kontrollera huruvida deras svar överrensstämmer med det som läraren har efterfrågat eller inte.

 

De fyra f: en

Om man tittar på de fyra f: n, fakta, färdighet, förtrogenhet och förståelse så framstår fakta som det dominerande f: et av de fyra. En viss färdighetsträning kan skönjas i och med att eleverna får träna på att leta efter fakta såsom uppgiften är konstruerad. Denna färdighetsträning är en viktig kompetens för eleven då förmågan att snabbt kunna ta ut det viktiga i exempelvis en text är betydelsefullt för framtida studier och yrkeslivet.

 

Analys av uppgift 2

Vilket lärande skapar uppgiften?

I den här uppgiften måste läraren ha klart för sig vilket syfte uppgiften har. Är det att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt om fågeln örnen eller fåglar i allmänhet? Är det förmågan att lära sig om sitt eget lärande som är syftet? Detta framgår inte i uppgiften men det är viktigt att läraren har detta klart för sig som ledare i lärandeprocessen.

 

Vilka studiestrategier behövs/belönas?

Eftersom uppgiften är väldigt öppen krävs mycket fantasi och eget tänkande av eleven för att lösa uppgiften. Eleven kommer att tvingas av uppgiftens karaktär till att ställa många följdfrågor; Hur gör du för att hitta en örnkille (om det är en tjej). Hur kan du se din mat från 1 000 meters höjd osv. Strategin blir därmed att ställa många nya frågor om sitt liv som örn för att förstå. Därmed belönas förståelse och inlevelseförmåga i uppgiften samt att många olika perspektiv blir viktiga att belysa.

 

Vad krävs av dig som lärare?

Lärarens roll förskjuts från förmedlaren och hjälparen till att fungeras som handledare för eleven. Läraren kan komma att få många olika och oväntade frågor från eleverna. Därför måste läraren tillämpa ett starkt situationsanpassat ledarskap i klassrummet utifrån elevernas frågor och idéer för att lösa uppgiften. Läraren blir bildligt beskrivet som fjärilssamlaren, en dröm och idéfångare som samlar upp kunskaperna i form av ett kollektivt lärande. Detta betyder att läraren inte kan förvänta sig likvärdiga svar från eleverna utan troligen kommer han eller hon att få 25 olika svar om det är 25 elever i klassen och de arbetar individuellt med uppgiften. Om klassen har delats upp i fem grupper så blir det troligen fem olika svar på uppgiften. Olikheten i svaren skapar möjligheten till kollektivt lärande, dvs. den ackumulerade kunskapen överstiger de enskilda delarna. Negativt för läraren kan vara svårigheten att kontrollera och bedöma elevernas arbeten jämfört den traditionella uppgiften. Frågan som kan uppstå ur ett samhälls- och lärandeperspektiv är diskussionen om vad som är viktigt vilket leder tillbaka till att syftet med uppgiften måste vara tydligt.

 

De fyra f: en

I den här uppgiften är det inlevelseförmåga, kreativt tänkande och förståelse som premieras. Detta innebär inte att fakta är oviktigt. Snarare innebär det att olika fakta tillkommer som läraren kanske inte alltid hade tänkt sig eller räknat med. Uppgiften är därmed utformad främst för att skapa förståelse och djupinlärning.

 

Dessa exempel togs fram för att visa på att företagsamt lärande är ett pedagogiskt förhållningssätt och inte bara till för att skolan skall samverka med det omgivande samhället. Uppgiften visar det som modellerna ovan visade om hur organiseringen av undervisningen kan gå till i det företagsamma lärandet. Det är dock viktigt att här betona skolans uppdrag och i det uppdraget ingår att involvera det omgivande samhället i undervisningen för att eleverna skall få en hel utbildning. För att det omgivande samhället såsom illustrerat i modellen Arena för lärande skall involveras i den dagliga undervisningen krävs slutligen, återigen, ett gemensamt intresse från skola och omvärld och insikt om att gemensam nytta med samverkan föreligger. Utan detta kommer aldrig en varaktig och meningsfull samverkan mellan skola och arbetsliv komma till stånd.

 

 

Tolkningen av det företagsamma lärandet är skrivet av Andreas Juhl och syftar primärt till att beskriva företagsamt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt.

 

Information »

Nyheter »

Samarbetspartners»

 

 

 

 

 

 

  

kluft.se © 2007 • Privacy Policy • Terms Of Use